Fågelkalendern – vanliga frågor och svar
Här följer en lista med vanliga frågor och svar. Hör gärna av dig till
fagelkalendern@naturenskalender.se om du undrar något annat eller har synpunkter på innehållet på denna sida.
Övergripande frågor
– Hur går Fågelkalendern till?
Visa svar ...»
Poängen med Fågelkalendern är att alla som deltar gör sina observationer på samma sätt. Kortfattat handlar det om att du gör återkommande fem-minutersobservationer av fåglar du känner igen på en plats du valt själv. Du kan ladda hem vår
fenologimanual (pdf) med de detaljerade instruktionerna till fenologiväktare i Fågelkalendern. Målet är att metoden ska vara så enkel att såväl erfarna skådare som nybörjare ska kunna delta sida vid sida.
####
– Hur blir jag fenologiväktare för Fågelkalendern?
Visa svar ...»
Fenologiväktare för Fågelkalendern blir du som (i) anmält ditt intresse till Fågelkalenderns projektledning, (ii) i kontakten med projektledningen bekräftat att du kommer att göra dina observaitoner i enlighet med fenologimanualen för Fågelkalendern, och (iii) fått en bekräftelse från projektledningen att du är registrerad som fenologiväktare.
Om du vill anmäla ditt intresse att bli fenologiväktare skickar du in dina kontaktuppgifter
via denna länk.
####
Frågor om att vara bortrest, sjuk etc.
– Vad gör jag om jag är bortrest några veckor, flyttar eller sjuk, eller om jag brukar bo på två olika platser under året?
Visa svar ...»
Du rapporterar helt enkelt under de perioder som du är hemma!
Det går jättebra att vara fenologiväktare för Fågelkalendern även om man är borta, sjuk eller inte har tid under vissa delar av året. Så är det ju för många av oss, att man inte alltid kan vara på plats. Genom att vi är många som deltar kan vi få ihop så mycket observationer att närliggande punkterna kan komplettera varandra.
Om det är så att du är bosatt till exempel vid din sommarstuga under en låg period av året, så kan du rapportera därifrån när du är där och från din hemort när du är där. Det är bara att ange två olika observationsplatser vid inrapporteringen. Samma sak gäller om man flyttar mitt i obsåret, du fortsätter bara på din nya plats. Alla observationer är värdefulla även om man inte har en ’full säsongsserie’.
####
Frågor om observationsplatsen
– Går det att ha en observationsplats i t.ex. trädgården där man under vintern/våren matar fåglar?
Visa svar ...»
Det går bra. Det kommer självklart att påverka hur många individer av de vanliga ‘fågelbordsarterna’ du kommer att rapportera. Vi bedömer dock att det inte kommer att påverka tidpunkten för när du ser de olika arterna mer än många andra faktorer som vi inte kan hålla koll på. Därför ser vi inget hinder att man har en observationsplats i anslutning till fågelmatning.
####
– Vad gör man om observationspunkten förändras till exempel på grund av skogsavverkning eller något annat som kan påverka vilka arter eller hur många arter man ser?
Visa svar ...»
Om punkten påverkas så mycket så det inte blir vettigt att observera där längre så får du byta observationsplats. Även om det kan kännas tråkigt gör det inte så mycket för Fågelkalendern, då dina observationer ska ses i ett större sammanhang med analyser över ett större geografiskt område. Eftersom vi är många som observerar kommer närliggande punkter att komplettera varandra i analyserna.
Om det sker en mindre förändring av en observationsplats, som eventuellt kan tänkas påverka enskilda arters förekomst, så kan du notera detta för att i ett senare skede föra in informationen i Artportalen. Då kan du alltså ändå fortsätta att använda punkten som observationsplats. Vi återkommer med mer information om detta senare.
####
Frågor om artlistan, artkunskap, olika läten och att känna igen fågelarter
– Hur ska jag tänka när jag bestämmer min artlista? Måste jag kunna både sång, andra läten och utseende för att ha med en art i min lista?
Visa svar ...»
Nej, du behöver inte kunna identifiera en art på alla dessa sätt, det räcker med ett. Vår utgångspunkt är att du rapporterar om de du kan.
En del arter kan vara svåra att skilja från andra arter om du inte hör dem sjunga (till exempel lövsångaren), medan andra arter kanske du kan till utseende, men inte när de sjunger. Vi vill att du rapporterar det du kan, dvs. om du känner till lövsångarens sång så har du med den på din lista och rapporterar den under ’Sång/Spel’ när du hör den, men skulle du bara se den och inte vara säker på om det är en lövsångare, gransångare eller något annat, så rapporterar du den inte alls.
På samma sätt kan det finnas arter som du kan till utseende och då rapporterar under ’Övriga obsar’ men om du bara hör dem och inte känner till deras läten rapporterar du dem inte.
Sen hoppas vi förstås att du blir nyfiken och vill lära dig mer så att du så småningom kan rapportera i båda kolumnerna. Du kan till exempel använda följande sidor på nätet om du vill träna på arter:
•
Natursidan.se: Fågelläten och fågelsång av några vanliga fågelarter i Sverige.
•
BirdID: Övningstester med bild och ljud. Möjlighet att ta tentamen.
•
Xeno-canoto: många olika av ljudinspelningar av fågelläten. Sidan är på engelska.
OBS! Om du är väl insatt i en arts specifika varningsläte eller kontaktläte så kan du förstås även rapportera arten under ’Övriga obsar’ om du hör detta utan att se arten.
####
– Jag saknar en del arter som jag vill rapportera, men som inte finns med på den prioriterade listan. Ska jag inte rapportera dem då?
Visa svar ...»
Den prioriterade listan kan ses som en startlista för de som är duktiga fågelskådare att börja med, men du får gärna lägga till arter som du observerar vid din observationsplats. När appen lanseras kommer du att kunna lägga till arter som inte ingår i den prioriterade listan, men bara då du faktiskt observerar dem vid din observationsplats. Arter som du inte kan identifiera som finns med på den prioriterade listan ska du ta bort i din egen lista. Om du senare lär dig nya arter kan du lägga till dem igen.
####
– Vad är det för skillnad på en fågelarts olika läten; till exempel kontaktläte, varningsläte och sång, och vad vill ni att jag ska notera under ’sång/spel’?
Visa svar ...»
Frågor om 5-minutersmetoden och tidsbrist
– Varför ska man bara rapportera under 5 minuter? Jag känner att jag ibland missar de arter som faktiskt finns i området, eftersom jag inte får med alla arter under en 5 minutersperiod.
Visa svar ...»
I Fågelkalendern vill få observationer som är gjorda på ett standardiserat sätt. 5-minutersobservationen är en beprövad metod som ger ett standariserat stickprov från din plats.
Standardiserade stickprov gör det möjligt att jämföra och analysera observationer från olika observatörer, på olika platser i landet och vid olika tidpunkter på ett vetenskapligt tillfredställande sätt.
Det finns så klart andra sätt att göra detta på, och alla metoder har sina för- och nackdelar. Vi har valt 5-minutersmetoden då den är väl utprovad och använd av Svensk Fågeltaxering sedan 40 år tillbaka.
Vi vet att en man under 5-minutersobservation mycket sällan får med alla fåglar som finns i ett område och att ju längre tid man står och observerar ju mer ‘rätt’ blir stickprovet i jämförelse med vad som faktiskt finns på platsen. Dessutom har vi såväl inom Fågelkalenderns pilotprojekt 2016 som tidigare inom Svensk Fågeltaxering testat att observera längre perioder och då kommit fram till att en längre observationsperiod än 5 minuter oftast bara ökar antalet noterade arter marginellt.
En annan viktig nackdel med en längre observationsperiod är att färre kommer vilja delta. Vi har därför gjort samma avvägning som man gjort i Svensk Fågeltaxering.
Vi vill påminna om att det du rapporterar är just ett stickprov. Ett stickprov kommmer (oftast) inte innehålla vad som faktiskt finns på platsen. Det är genom att lägga samman ditt stickprov med alla andras, som vi får en en mer heltäckande och rättvisande bild.
Visst kan det vara irriterande när man vet att en art finns och man har hört den vid andra tillfälle, men inte får in den under sin 5-minutersobservation, men så blir det helt enkelt ibland och det är något man måste acceptera med metoden då det är viktigt att alla gör likadant. Om man känner att man vill bidra med fler observationer kan man ju alltid utöka genom att ha flera observationsplatser om man känner att man har tid (följ dock instruktionerna så att de inte ligger för nära varandra). Man kan även rapportera de arter som noteras under andra tidpunkter än under 5-minutersperioden direkt till Artportalen.se.
####
– Hur ska jag hinna med att skriva ner alla arter, det blir stressigt under en 5-minutersperiod att både skriva, lyssna och titta?
Visa svar ...»
Visst kan det bli stressigt ibland och svårt att hinna med om man har många arter att hålla kolla på, men det är något du kommer att träna upp. Du kommer att få in det efter ett tag, det är helt OK.
Är man ovan kan man börja med en kortare lista på arter att observera, för att sedan utöka den när man känner sig mer säker på metoden. Man kan även göra så att man står ett tag på platsen och lyssnar och funderar på vilka arter man hör och ser, så man får ett grepp om det innan man startar sin 5-minutersobservation. Man måste förstås då komma ihåg att bara ta med de arter som man verkligen ser/hör under de 5 minuterna och inte de eventuella arter man observerade innan sina 5-minuter, men som sedan försvann. Kom ihåg att det är en uppskattning av vilka arter och hur många av dessa som finns i området som vi rapporterar, inte det exakta antalet.
####
Frågor om tidpunkt för observationer och observationssäsongen
– Hur bestämmer jag när jag ska börja en 5-minutersobservation?
Visa svar ...»
Du ska helst göra observationerna vid ungefär samma tidpunkt på dygnet. Vi rekommenderar morgonobservationer någon gång från soluppgång och 5 timmar framåt, men observationer under andra tider på dygnet är också välkomna.
Ett tips kan vara att när du kommer fram till din observationsplats, så avvaktar du någon minut för att se vad som händer på platsen. Har exempelvis en katt just passerat eller en rovfågel flugit förbi kan det ju vara lite ovanligt tyst i buskarna.
Om du avvaktar någon minut när du anlänt, och använder tiden till att lyssna in vad som hörs och syns, och fundera på vilka arter och hur många av varje det verkar vara, så blir själva 5-minutersobservationen sedan lättare. Men observera att du bara ska notera det du hör och ser under 5-minutersperioden, inte det du eventuellt observerade innan som sedan inte hörs eller syns!
####
– Vissa av de arter som finns med på listan är mer sannolika att observera i skymning än under den förslagna observationsperioden på morgonen, hur ska jag göra om jag vill observera till exempel morkullans spel?
Visa svar ...»
Alla observationer oavsett tid på dygnet är välkomna, även om vi föredrar morgonobservationer när de flesta arter är mer aktiva. Då alla observationer ska rapporteras med tim-angivelse, kan man ta hänsyn till observationstid när man analyserar resultaten. Om du vill observera även på kvällen/i skymningen så är det förstås också mycket välkommet, men se det gärna som ett komplement till morgonobservationerna.
####
– När häckar olika arter, när kan ungarna förväntas lämna boet?
Visa svar ...»
Några exempel på när olika arter häckar, och antal dagar ungarna är i boet med mera kan du hitta här:
• http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/faglar/fagelungarfranaggtillutflugna.111.html
####
Frågor om att räkna individer
– Hur ska jag räkna in de olika individerna av en art i de två kolumnerna ’Sång/Spel’ respektive ’Övriga obsar’?
Visa svar ...»
Ett exempel: Under en 5-minuters period observerar du en talgoxe som flyger runt i ett träd nära dig. Dessutom hör du två andra individer som sjunger, den ena sitter väl synlig i ett träd medan den andra hörs längre bort. Då rapporterar du: 1 individ under ’Övriga obsar’ och 2 individer under ’Spel/Sång’. Om du lägger ihop antalet från de båda kolumnerna skall du alltså få totala antalet individer som du observerade av denna art under 5-minutersperioden, i detta fall 3.
Om den fågeln du först bara såg flyga runt, senare under 5-minutersperioden också börjar sjunga, så kommer du alltså få ’Övriga obsar’: 0; och ’Spel/Sång’: 3, d.v.s. fortfarande totalt 3 individer.
####
– Hur ska jag avgöra hur många individer av en art det är, när de är flera och de flyger runt, försvinner i buskar eller om det sjunger från olika håll, och det är svårt att hålla koll på antalet?
Visa svar ...»
Ibland är det svårt att uppskatta antalet individer därför att fåglarna kan sitta i en buske och flytta sig runt så man inte ser alla samtidigt. Man får då uppskatta ett ungefärligt antal, handlar det om 5 eller 10 pilfinkar i en buske?
Ibland kan det även vara svårt att avgöra om det är två olika individer som sjunger från två olika håll, eller om det är en individ som har flyttat på sig. Här får man också göra en bedömning, om det sjungs växelvis från två olika håll är det mer troligt att de är två olika individer, men om man först hör en art från ett håll, som sedan tystnar och sedan hör det från ett annat håll kan det vara mer sannolikt att det är en individ som har flyttat på sig.
Man får komma ihåg att det är en uppskattning vi gör och ibland är det omöjligt att säkert veta, så man gör en rimlig bedömning.
####
– Hur ska jag göra när jag bara hör till exempel en gåsflock, utan att se den, hur många individer ska jag rapportera?
Visa svar ...»
Du får göra en "bästa gissning" - ingen annan vet ju bättre än du som är där och lyssnar. Om du inte kan se antalet så får du försöka göra en bedömning - är det två gäss, tio gäss eller 50 gäss? Din gissning är ändå bättre än inget! Och då kan det vara klokt att inte överskatta antalet, utan hålla dig till "lägstasiffran". Om du bedömer att det är minst 10 så skriver du 10, även om det kan ha varit lite fler.
####
Frågor om inrapportering av observationerna och mobilappen
– Hur ska jag rapportera mina observationer?
Visa svar ...»
Än så länge finns enbart en app för inrapportering för android-telefoner. Utvecklingen av mobil-appen för iphone-telefoner pågår fortfarande. Vill ni inte samla observationer på hög går det jättebra att vänta med observationerna tills iphone-appen är klar, ifall du nu har en sådan telefon.
Efter att även den appen är klar kommer vi att jobba med att göra klart en hemsida där man kan rapportera via dator, om man föredrar det.
####
Ola Langvall
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet
Koordinator för Svenska fenologinätverket
info@naturenskalender.se
|
|
